Väntar på
kommande dagar.

Har nyligen dykt
in i förtvivlans
skumhet å svaghet.

Miste -nästan- allt Hopp.

I drömmens dunkel
tog jag mig fram.

Varför måste jag sova!??
Det känns så fel.
Går miste om mycket,--
-- kärlek, bl.a.!

Satan får
det mig tillhör!

Det verkar som om hon
knullar -- för jämnan!
Själv, får jag -- ingenting!
Hur -- ändra på det?

Detta är min situation,
just nu. Känner mig låst.

Har nånn nyckeln?