O skönhet du med åren försvinner! Som en främling du aldrig mer mina ögon får se. Sommarens ljuva solljus och gröna träd försvinner. Hädan efter kommer hösten med regnskur, bris och nakna träd. Ack denna tid som försvinner! Bort kastad i lek och skoj du var. Älskad du nu är! Att enbart i min famn du åter är! Hur mycket glädje skulle jag ha? Sörjer inte jag? För i min famn du aldrig mer låter mig få bära dig.