En liten pojke
Som gråter
En trött rygg
Som gör ont
Gör sig påmind
En tår som faller
Ett år som dör
Tar sitt sikte
På ett hav
Ett hav så stort
Fullt av kärlek
Ett segel fyllt
Av längtans sorg
För båten fram
Mot saknadens
Öde strand
En liten bris
Växer upp
Till orkanens far
Men glömmer tåren
Ensam kvar
I min hand...


...är livrädd för stiltje!

© georgmoller.se