Svunna dagar
kommer inte åter.
Doft av ros
och av skit
är ej desamma.

Mörkrets hundar
jagar dagens duvor,
i omlopp runt
hela planeten,
som hyser liv.

Hopplöshetens kramp,
skinande Ikon, har
fått mig ner på knä,
förut,- men nu slänger
jag mig hellre i ån!

Har inget mål
för dagen.
Det Förgångna
värker som en kall
reprimand i själen.

Svårt att se spår
av Lyckans ljus.
Hoppas, ändå, att
komma i form --
-- till hösten...