Jag färdas ensam i skuggan av mitt forna jag.
Jag skrattar sorgligt i lä av det som en gång var.
Hela världen är en soptipp,
ingenting är längre bra.
Natalie hon häller upp,
serverar levern varje dag.
Jag dränker mina sorger i jakt på mina svar.
Jag smiter ut när alla skrattar,
i fasadens skugga trivs jag bra.
Mina skor är täckta av förfall,
blickar dömer varje steg.
Det luktar avsky i min grannes hall,
som liten säg när gick det fel.
En arla morgon stilla hav,
du ser mig hänga i din tall.
Trots jag sökte alla svar!

© georgmoller.se