God morgon,
nu är du hemma igen.
Jag är glad att du kom och hälsade på
även om tårarna rullat sedan du for.
Du är den kloke av oss två som kan se klart.
Jag är drömmaren.
Förra gången för mer än 40 år sedan
blev jag ledsen och arg för att du var så klok
och förstod avståndet.
Denna gång blev jag bara ledsen.
Du höll dej långt från mig för att inte krångla till det
men tårarna trillar ändå av saknad efter dig.
Det är som en film med dåligt slut.
Vi fick aldrig chansen i detta liv.
Jag får kanske skriva en novell och ändra slutet.
Men vi håller kontakten/