”Obehagligt när du skriker på mig. Sluta med det! ”

Vill jag säga.

Tänker jag.

Jag måste lära mig att tala även de här tankarna.

Tänker att det inte är pragmatiskt, hon kommer ändå inte förstå.

Det där med att ”markera”.

”Sätta gränser”.

Ja, det är bra.

Men hellre har jag gränser som inte någon suddar ut.

Där är min gräns – skrik inte åt mig!

Tränar här.

Vågar, ber och hoppas jag.

“To exist is to change, to change is to mature, to mature is to go on creating oneself endlessly”. Henri Bergson