Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Med evig fortsättning.


Lyckligt slut....



Allt som jag nu vet
är att jag lever.
Ingen hemlighet -
att jag mig häver
upp ur evighet!

Kärasten min är
inte för mig ny.
Fastän hans Affär -
ger mig huvudbry!
Gillar ej det där!

Hon har ju ändå -
så väldigt många,
som vill henne få!
Varför då fånga
just MIN karlslok, blå?!

Så typiskt det är -
annans Älskling ta!
Hon ger mig besvär!
Jag vill ju själv ha
honom, är så kär!!!

Om denna Saga
ska få ett lyckligt slut -
vi banden laga
må och - resolut -
käringen aga!

Då får HON klaga!





Bunden vers (Rim) av Marianne Räf
Läst 156 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2014-07-10 10:35



Bookmark and Share


    Dan Myrbeck
Tyvärr vanligt att man
tar det man inte får.
2014-07-10

  Åsa Njunjes
Första stycket helt underbart och sen kommer svartsjukan härligt inlindad i fin rytm med kärleks törst och ett befriande hårt stamp i golvet på slutet. Lämnar mig upprätt och rak i känslan av nyerövrad men skör Vilja.
2014-07-10
  > Nästa text
< Föregående

Marianne Räf
Marianne Räf