Jag går på lugna gator,
närsom kvällen faller på.
Å sitter vid min dator,
- grubblandes på dikten, blå.

Skall, komma en bättre tid?
Detta kan man, väl, undra.
Får vi en skönt sällsam frid -
- eller skall bomber dundra?

Kommer det, ännu en gång,
ljuv Kärlek in i mitt Liv?
Får jag, då, ett rosenfång?
Skall han hos mig jämt förbli?

I mitt huvud trängs tankar
om allsköns livliga ting.
Hjärtat, det slår å bankar -
å jag går runt i en ring!

Letar efter jyssta rim,
till denna koketta dikt.
Den klibbar, likt flyktigt lim -
å man anar en viss - svikt!

Från Stupet, syns den falla;
den möter, nu, strax sitt Slut!
Jag hälsar till er alla, -
- med Tack, för att ni stått ut!