Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
- Om oförmåga att fånga dagen.


Trånadens rötter

Ständigt flyr nuet hennes lätta fötter
Det pyser liksom undan, där hon går
Hur vackert hon än kliver, det försmår
Varje tillbjuden dans
Vart försök till en chans
Att bli skörare år för år (...)
...
Djupare ned växer trånadens rötter
Hon drömmer om ett tid som inte finns
Fantiserar, planerar eller minns
Aldrig nöjd med sin plats
Bygger tankepalats
Flyttar dit med sin sommarprins
...
Tillvarons intryck har välvilligt gött er
Men längtan är ett gift som gör en tärd
Hon stannar aldrig upp under sin färd
Tittar bort, rycker fram
Blir ett vägarnas damm
Förbisedd, och glömd av vår värld




Fri vers av Carlberg
Läst 576 gånger
Publicerad 2006-03-30 12:17



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Carlberg
Carlberg