Det var en blå sommardag.
Vid Havet gick du å jag.
Vi erfor en viss aning.
Fiskmåsar flög på spaning.
I luften förnams vinddrag.
Du hittade en badring!

Likt en levande docka,
som ut mig ville locka -
på ett helfestligt galej,
du stirrade rakt på mig.
Sen började du plocka
snäckor å apade dig!

Jag kände mig glad å fri.
Så kastade vi oss i
böljan med kläderna på.
Varför bry sig man vart våt?
En omåttlig energi
vi genomfors av, just, då!

Hur det gick, sen, vet ej jag.
Men det var en härlig dag!
Och, små minnesglimtar finns.
Som - att du var lik en prins!
Å, att vi tog nya tag...
Du hade ursnygga jeans!