du dödar mig
på gråa
tisdagsmorgnar
när dimman smakar som
tjockast

jag ser
dig i
mina drömmar
när jag
ligger vaken,
men det
spelar
ingen
roll

jag blev galen
när du
kastade
mig
åt vargarna
i
blind
hunger
och
kallade
mig
förstörd

blodtörsten
droppar med
saliv
från
deras
käftar
när de rusar
och stirrar med
röda ögon

det var
aldrig
meningen
att skjuta dig
men
jag visste inte
att jag
hade
vaknat,

för blodtörsten
var
kvar

men
jag
ångrar
det
inte