Fångad i en könsroll

en grå fasad förgör

Ingenstans att fly

när själen kräver kulör

Tyst och stor och stark

ska man se sig vara.

När man rustats med en snopp

får man känslorna avvara

Så smiter man ändå

kjolen virvlar likt ett band

röda naglar lyser vägen

som en bukett uti min hand

Håret smeker nacken milt

ryggen den är bar

glittret lyser såsom fyrar

trots att jag nu är en karl