Vid Liv

Uppstånden,

Ännu en gång

Efter att ha krälat på botten av existensen

Reser jag mig,
imellan konturerna av ett liv

Försöker orientera mig
i det gamla som var
och det nya som framträder

Igenkänner ett här, och ett, där

Blundar mot ljuset
Gäspar åt skuggorna i ljuset

Ska jag orka ännu en gång

Tror mig Veta!

Jag är fångad i existensen

i ett liv jag inte kan ordna
eller ändra

Men möjligen Förstå!

Men möjligen Förstå