Tuggtobaks tuggande och med whiskeydoftande andedräkt trampar han runt i denna värld i ett ständigt sökande efter morgondagen som alltid verkar ligga bakom horisonten, han kan känna hur helvetets hundar flåsar i nacken, bara en tidsfråga
innan dem hinner ikapp han.


En ständig kamp mellan det goda och det onda, mellan kärleken och hatet i denna flod av destruktivitet som ständigt genomsusar hans ådror.


På flykt från verkligheten, för han har sett röken från elden,
känt smaken av död,darrat av rädsla när skottet blåst förbi hans tinning.


I ett ständigt rus han rör sig i denna värld, drömmer sig bort i solens starka strålar, en stilla vind smeker hans ansikte, ett pärlband av svett bildas i hans rynkiga panna och han önskar han bara kunde regna bort, säga sitt sista farväl och sedan försvinna i en störtskur, är det för mycket begärt undrar han och tittar upp mot himlen.