Kör min cykelslinga tre varv när jag kan. Igår  bromsade jag för sent och åkte rätt ut i gatan. Kurvan snäv som f-n. Idag lyckades jag klara kurvan. Tur det för det kom en bil i 90 knyck. Missade den med tre decimeter. Och varför blev jag så lycklig av detta ? Köpte mitt livs första LED-lampa igår. Satte upp kvittot på väggen. Den har 15 års garanti. Vilket ju innebär att den kommer att överleva mig :o) En sång på Spotify: "Easy from Now On." - Ja det undrar sannerligen jag!!!  Detta avgrundslika liv. Det tär - fräter och gnager på mig. Så mycket fint jag läser här. Ber om ursäkt för uteblivna kommentarer. Orkar bara inte skriva något vettigt - det får bli en applåd. Kanske vore bra om man klicka på en ikon: "Gigantisk applåd ?" Min käresta är sjuk. Jag ringde 112 - men någon sjuktransport till Stockholm fick jag inte. Och inte fan har jag råd att åka till Östra Nordstan. Där handla något som skulle kunna få mig att kunna köra upp själv. My life? Really Sucks. Döda tid är mitt jobb. Och det har jag  banne mig blivit duktig på. Halleluja. Susanne - så fager orkar inte längre tala i telefon längre. Bara ett par minuter.  Så vanmäktig jag känner mig. Förgrymmad  över våra nuvarande - livsöden. Din själ så förlåtande. Och så söt du är dessutom. Inte ens en mobil har du - även om en lär vara på väg. Ha ha - inte lätt förstår ni med en kvinna som kräver en ny kärleksdikt varje dag :o) Trött och utbränd nej nej nej - då har ni inte alls förstått. Jag är så utbrunnen att jag inte ens orkar att sova. Upp 11.00 - nu dags att sova 20.30. Ty jag lever när jag sover - eller som en gammal boktitel som dyker upp lyder: " Jag vill inte dö - jag vill bara inte leva." En mycket bra bok om jag nu kommer ihåg titeln korrekt. Skriven av Ann Heberlein. Ja dessa dystopiska tankar jag skriver om. Har blivit alledes  blockerad  av det. Så i fortsättningen - bara kuliga texter. Fan tro det :o)  Att läsa lindrar dock alltid - Tack! Planerar en resa till dig älskling 7/10. Fast det får bli en överraskning.Trängtar så efter din famn. Om jag tycker att mitt öde är tragiskt? Skam till sägandes. Sett så mycket lidande på sjukhus - att mina besvär mest påminner om en varm vårbris. Men det är inte kul att vara jag. Hur nu avsluta ovanstående? Inte lätt. Lev - lev!  Godnatt och Sweet Dreams till Er alla:o)