Ur vardags reflektioner. 

Min espresso kafé  kapsel smakar salt idag.

Konstig, jag alltid dricker svart. 

Ur tidens koppar smedkittel

Rinner sötmas guld droppars.

Medan, En sorgsen dikt mellan liv och död, hopp och förtvivlan,

blir läst utan komenter,

där kampen om livet blir rent,

smutskastning tvättas bort,

Med tårar av kärlek.

Om tre veckor faller snö, över den gröna Stockholm.

Den gula guld löv, förblir i år ett minne blot.

Naturen talar mig om det.

Då, hoppets röda rosor faller krympande,

starka på ledande front…

Under vita vackra dyn täcken av snö.

Alt onda och osunda den verbala hösten faller i den tysta höstvintern.

Allesammans friser på kanten till is.

Mycket att tala om, det frigida och aldrig vigg mera.

Vid vida julens samankoster;

Det bara Julen kalender som håller räkningen i nya väntas tider när det blir ett nytt år: 2015 för os.

Våren som ska blomma på den rätta sida av, land runt.

Där folktrogna går en och samman  och har  samma destination.

Framgång under sina fötter in det landet skapades,

Sverige består plötsligt av ett traumatiserat folk, så väll gäster, som nativa invånare. 

I hoppet  att aldrig  mera bäras ut ur landet furtune som på en trofé som har vunnits på dem svagas

   infantilas bekostnad!

Då den äkta rosa har blommat den eviga rosa, som står för kärlek till folket och bara till folket i gården den växte sig till en blommig blomma.