Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ett återkommande drömmotiv.


Nödställd i Drömmen


Drömde att min salig Fästman levde.
Men att han hade dumpat mig.

Jag var alldeles till mig, så ledsen.
Visste ej hur att hantera sorgen.

-Min Bosse, - har han gjort slut?
Vilken smocka, ett slag under bältet!

Han hade ny flickvän å fina polare på G.
Å, toppenfestliga Film & Musikprojekt!

Teve, dator samt även telefon krånglade!
Jag fick panik gällande min överlevnad.

Kontaktade mina gamla föräldrar å jag
vädjade till dem om hjälp å stöd i min nöd.

Men, de var -tyvärr- ganska kallsinniga.
Jag visste inte hur jag skulle klara mig!

Hade mist min lägenhet, mitt kära hem.
Befann mig i en främmande, skum lokal.

Kunde inte erinra mig viktiga telefonnummer.
Ville så gärna skriva en dikt, men förmådde ej.

Nu, är jag vaken å allt är, rättså, prima!
Å, jag sitter, förnöjd, å skriver detta.

Men, minns att det allra värsta i Drömmen --
var det chockande kärlekssveket, sorgen det gav!-





Fri vers av Marianne Räf
Läst 235 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2014-09-13 19:39



Bookmark and Share


  ULJO
Tack för att du delar med dig
2014-09-13
  > Nästa text
< Föregående

Marianne Räf
Marianne Räf