Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
De där dagarna då man inte tycks bli kvitt panik och ångest.


Idag.

Det bränner i ögonen som vid ett Vulkanutbrott, där lava väller ut ur gapet.
Min kropp är ett vakum. Utmärgad på ork och vilja.
Och så den där klumpen i halsen.

"my head's under water but i'm breathing Fire"

Försöker befinna mig mellan dåtid och framtid.
Inte i nutid utan stopptid. I en pausad del av tiden.
Där jag kan observera utan att påverka.

Utan att påverkas.

För där ute handlar ingenting om mig.
Och här inne finns bara jag.
Här får jag läka.




Fri vers av C.H.K.T.A
Läst 253 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2014-09-17 16:22



Bookmark and Share


  Teresia Ridell
Starkt berörande text. Känslan svider genom huden.. Tung men ändå hoppfull i slutet.
2014-09-17
  > Nästa text
< Föregående

C.H.K.T.A