Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ibland är det så konstigt. Du känner till en sak utan och innan och har gjort det där hur många gånger som helst. Så plötsligt när du måste tänka efter hur du brukar göra, bara att du brukar göra det på autopiliot, minns du inte.


Pilotavsnitt (2014 i oktober)




Jag drömde att jag satt på en restaurang i baren och var iklädd en slags stilig uniform och att mössan låg i mitt knä. Där satt det en man två tomma stolar bort och tittade på mig då och då medan han drack klunkar ur ett glas med en långsamhet som om han hade all tid i världen. Jag tyckte att han var litet för intresserad av min person och kastade ett getöga åt hans håll ibland för att se om han kanske hade gått därifrån. Efter en stund antydde han att det var ensamt att sitta där och dricka så han flyttade på sig tills han satt bara med en stols mellanrum men frågade mig om vi kunde sitta i ett bås istället så kunde han berätta en sak för mig och vi kunde äta en bit mat och fördriva tiden tills det där vi skulle göra sedan blev som mera aktuellt. Sagt och gjort, vi tog med oss våra glas och efter en stund kom det en flicka med varsin meny åt oss. Jag tog biffstek med lök och mexikanska grönsakröra och pommes frites. Mannen som presenterat sig som Jack när sa att jag hette Lauder, jag ville inte i onödan skylta med hela namnet och bara uppgav efternamnet verkade han tycka det var okej. Vi satt ytterligare ens och drack ur våra glas och så berättade han om att han hade en bror som jobbade vid en fraktfirma, flygfrakt alltså och att det blev en del trassel ibland så som det gärna kan bli då det handlar om att samarbeta med andra människor. Men att det brukat lösa sig. En gång när han följde med en spansk pilot som jobbade extra över sommaren så hade allt gått väl till färdmålet men på väg tillbaka hade spanjoren plötsligt fått något problem och det bestod i att den ena motorn började hacka och sedan lade av helt. Så han började går ner ur molntäcket vi befann oss i och så nödlandade han tvåhundra meter från en strand och planet tippade över och började sjunka och Jack hann inte göra mera än att snabbt som tusan hoppa över bord med bara en gummiflotte med sig. Inte ens flytvästen hann Jack få med sig. Men flotten blåste upp sig själv så fort Jack var nere i vattnet och han dragit i ett snöre. Jack försökte se om han kunde se piloten någonstans i vattnet men den enda han såg var planet en hundra meter bort och det sjönk efter hand. Jack var ensam och det var visserligen nära land men han hade ingen aning om var han befann sig. Spanjoren träffade han aldrig mera. Men han undrade över om det fanns något jag kunde säga om saken. Fanns det något piloten kunde ha gjort? Svårt att säga förstås. Det kunde ju finnas gott om okända faktorer och om planet nu var tvåmotorigt... Jack tittade på min uniform och sa att det där var väl en pilotuniform? Jag sa att visst var det det. Han menade på att om jag hade en sådan uniform, jag väl då också var pilot? Vilket jag förstås inte kunde så gärna förneka. Jack ville känna mig en smula på pulsen och började ställa frågor som vad en pilot bör ha med sig och jag svarade en smula undvikande för det är ju nu en gång så att det kan vara en smula oansvarigt att avslöja precis hur en pilot handskas med saker och ting och Jack frågade om hur checkningen går till i cockpit och jag svarade att jo, en av piloterna har en checklista och frågar på punkt efter punkt om det ena med det tredje är klart och hur språket då är. Jag svarade trevande på de där frågorna och kom på mig själv att jag egentligen inte tänkte så mycket på vad och hur det gick till. Utan att jag mest lyssnade på punkt efter punkt, kollade det och så svarade 'check' eller något liknande. Efter hand såg Jack mer och mer tvivlande ut, ju mindre säker jag lät på svaren som följde på hans frågor. Han såg menande på mig ibland och efter en stund ifrågasatte han om jag verkligen var pilot eller om jag bar uniformen för att jag var på väg till en maskerad eller bara klätt ut mig för att kunna gå ombord på ett plan och få flyga gratis till resmålet. Nu var jag i och för sig på väg hem efter fullgjort schema, men det var inget jag tyckte angick honom precis.




Prosa (Kortnovell) av lodjuret/seglare VIP
Läst 483 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2016-06-26 23:59



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP