Det finns en väg för oss
som spanar efter idyllen
i främmande människors trädgårdar

Som blir fixerade
av det gula ljuset
i tvåsamhetens sovrum

Som springer på kurser
eller jobbar över
för att få den ena
mänskliga kontakten
i brist på den andra

Som brottas med
långsamma timvisare

Som dövar hoppet
minskar sin mänskliga plats
sänker rösten
stillar andning och puls
i ett långsamt försök
att närma sig döden
med stoltheten och äran
i behåll