Midvinterkattens nos är hård
Morrhåren gnistra och glimma
Hundarna sover i enslig gård
djupt under midnattstimma
Månen vandrar sin tysta ban
Snön lyser vit på mor och barn
Far ligger däckad och naken
Endast katten är vaken

Står där så svart vid lägenhetsdörr
svart mot den vita driva
spanar som många vintrar förr
upp emot månens skiva
Tittar mot fågeln, trind i sin bur
drar en klo mot dess räfflade mur
grubblar, om fjädrarna låta
hur ta den, det är en gåta

För sin tass genom päls och hår
skakar huvud och svans
nej, den gåtan är alltför svår
nej, går nån annanstans
slår som han plägar inom kort
slika spörjande tankar bort
Ett garnnystan börjar han jaga
Som om han tränat Krav Maga

Går till köket som en mus
känner på skåpluckor stängda
drömmer sig bort under månens ljus
om mat och små fiskar slängda
minns ej selens påtvingade don
leker en stund med en makaron
krubban han nosar över
nyser av doftande klöver

Går till stängslet för mången hund
ser hur de sova där inne
skrattar och undrar om morgonstund
är när hunden ramlar av sin pinne
Karo i hundbots halm mår gott
vaknar och morrar och gnyr omlott
Karo sin kisse känner
de är inte såta vänner

Katten smyger sig sist att se
Husse den dumma men kära
länge han märkt att husse vill ge
allt till kattens ära
barnen passeras lätt på tå
skyddslingar är de söta små
Ingen må de förtrycka
De är hans största lycka

Midvinterkattens nos är hård
Morrhåren gnistra och glimma
Hundarna sover i enslig gård
gott till midnattstimma
Månen vandrar sin tysta ban
Snön lyser vit på mor och barn
Far ligger däckad och naken
Endast katten är vaken