Eller kåte H, som hon också kallades var studerande vid en högskola i huvudstaden. En stad där en del så kallade kloka huvuden samlades, de vilka inte redan fått plats i Lund, Uppsala, Linköping och en del andra säten med viss klass. Kåte H uppträdde som hade hon varit man, med en självklar pondus, men även charm, som syntes och kändes av långt innan en i egentlig mening själv hunnit skapa sig stort mer uppfattning om individen ifråga.
Hon granskade andra människor som hästhandlare i alla tider handskats med att inspektera hästar. Näst intill handgripligen gick hon med blixtens hastighet över och genom en människa bara genom att studera fenomenet medan hon närmade sig föremålet, kom upp i jämnhöjd med och passerade, utan att stanna mer än högst någon sekund, inte direkt visandes någon mera tvekan, utan för att hon gav sig chansen att stundom utsöndra en känsla av lust att vara där, befinna sig på plats.
Istället för att småaktigt visa upp någon sorts förakt för människor, lät hon gärna smått gäckande ett leende spegla sig i ansiktet, från ögonen och neråt.
Med hela kroppen visandes sitt möjliga intresse, inte för påtagligt dock, bara som en sorts annons för extravaganta nöjen. Om tid och plats så tillät och om intresse för något mera skulle finnas. Hon utstrålade intelligens och sex, som en ros kan sända ut dofter vilka skall kunna dröja kvar hos mottagaren, veckor i sträck efter det möjliga mötet. Sådan var hon och sådan behandlades hon som.
Likt en dansös med mera klass än utöver det vanliga. En sådan där stjärna som utöver divan, tävlar med de främsta i att uppmärksammas. Inte för påtagligt, men ändå stanna kvar i minnet likt någonting klart utstuderat och lysande.
Samtidigt inte verka klamra sig fast vid någon föreställning om att vara vare sig oumbärlig eller som någon att kunna någonsin nonchalera. Hon var hjärter ess, där andra fick iklä sig rollerna som ruter, spader och klöver. Utöver det självklara var hennes initialer lustigt nog just K. T. H. Catherine Terese Hanson*.


*Texten är för stunden påhittad och personen ifråga som nämns i texten har ingen motsvarighet i verkligheten med någon annan existerande personlighet.
Inte heller har skolan KTH, något som helst med texten att göra, utöver att vara en faktiskt existerande läroanstalt i Stockholm.