Katakomberna
Försvagade lilla ensamma
snälla var lik
allt utom mig
jag, kan jag vara
inget som mig
Åh, du söta ömma
du sover i ensamma lakan
kärlek är inget bra som tillflykt
så jag ensam förblir
Styrka är endast ett flimmer
jag önskar att jag kunde greppa
och jag önskar att mina fötter inte var svaga
jag skulle vilja vandra en stund
gå rakt in i dina undvikande ögon
dansa i din säng
trasslas in i dina lakan
och gömma mig mellan
dina fingertoppar
Åh kära, låt mig vara
men låt mig inte gå
få mig att krypa under din hud
och se på när jag röker cigaretter
på din balkong
Låt mig vara en
inget mer än mindre
se inte på mig när jag är såndär
gör mig nervös när du är nära
men ensam skakar jag av rädsla
Fastna i mina nerver och vener
lämna mig utomhus när det regnar
låt mig torka av din spegel
stirra in i dess kärna
och sitta i hörnen
av ditt badrumsgolv
men våga aldrig
stänga dörren
Du, den jag är vettskrämd för