Anden skälver inne i köttet.
Blå rök går in i å ut ur munnen.

Kroppens urgröpningar andas.
Tänk, -- jag är fortfarande - vid liv!

Det ger en, en mystisk, fysisk känsla, -
detta att man FINNS, - funnits länge!

Jag sitter här i en lekamen, proppfylld
med Sinnen å tydlig, verklig varseblivning.

Dikten föds ur pennan, dess blåa blod,
som bebådar pappret med själ....

Hässelbykvällen står som ett svart
Väsen, utanför balkongfönstret.

Får hålla till godo med det Liv,
jag har. Det är, ganska, så bra!

Sovit halva dagen, vaknade dygnsvill,
trodde klockan var -07 på morgonen.

Folk firar Helgens ledighet, medans
jag levt Loppan, -- i Drömriket!

Försöker använda min tid till nått.
Tycker Poesi är en jyst Syssla!