Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Punktation idag med. Vet inte riktigt vad jag tycker, men det kändes rätt här. Ur huvudet, ner på pappret. Rakt av.


Pater Noster

Vid kistan.
Eyelinern vingad.
Krigsmålad.
Det är nu det är och
Sista gången börjar nu.

Tänker: vi som andats i varandra.
En tom plats i bänken.
Vi borde inte ha samlats här idag.
Tänker: vi kommer aldrig mer
att andas i varandra.

Vintern utan snö kom
Och förde dig långt långt bort.
Tänker: vi kommer aldrig att vara
såhär nära varandra igen.
Vi som andats i varandra.

Snön kommer nu.
Det blåser upp till storm.
Sista gången börjar nu.
Aldrig någonsin igen.

Isen blir aldrig mer än nattgammal.


Fri vers av Elsa Rohlén
Läst 223 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2015-03-31 23:49



Bookmark and Share

  Elsa Rohlén
Detta ska jag tänka på! En annan sak är att jag tidigare försökt undvika just ordet "jag" i dikter, det har känts så egocentriskt på något vis. Samtidigt som att, om jag inte får vara självisk i min poesi, vart ska jag då vara det. Ska ha det i åtanke i alla fall. Jag tycker om att skriva i presens, men du kanske har rätt i att det går att snubbla lite på det... Hamna ur rytm. Tack så mycket!! Konstruktiv kritik (eller andra resonemang) är alltid uppskattat
2015-04-03

  petter rost
En mycket livskraftig linje, Elsa – "Ur huvudet, ner på pappret. Rakt av" – den klarar med marginal att bära ett mycket starkt poem som talar om närheten till en annan människa så att det river i huden. Och sinnena.

Jag skäms Elsa, för att ö h t ta mej före att peta i denna så fina och poetiskt välskrivna text, men det rör uttrycket "(jag) tänker" i presensform. Egentligen tycker jag på nåt vis om det, det ger texten/talet en närvaro jag inte kan förklara och jag har märkt att det förekommer ganska så ofta i fr a yngre människors språk. Men i ditt poem här så snavade jag lite på det och – jag tänker(!): den fina rytm som texten får genom upprepningen av 'Tänker' lever ju kvar i 'vi som...' och 'vi kommer' så där går inget förlorat. Men, nä.. nu blir jag osäker – varför ta bort 'tänker', för vad..? Nej, låt det vara kvar! Och jag låter mitt petande i texten vara som en bild för hur lätt det är att halka i sin egen läsning.
Tjo, det blev lite långt det här, Elsa. Då kan jag lika gärna säga att den sista 4-radiga strofen är ett makalöst poem i sig!


2015-04-01
  > Nästa text
< Föregående

Elsa Rohlén
Elsa Rohlén