Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Samlat, hösten 2016

9/10
Umeå har brandgator och björkar. Huvvet snurrar, Marx döden framtiden. Stockholm, vad hade hänt om jag burit det där barnet under hjärtat. Knän som rör varandra är det värt att sluta äta frukost skulle jag gett det rådet till någon annan. Nej Elsa var snäll mot dig själv. Glömmer eller gömmer jag honom. Vid vilket ögonblick bryts den fysiska barriären vad ska jag ha på mig imorgon Den blomstertid har kommit nu men jag står ju här och fryser. Vita rosor på din grav. Över vägen och till vänster, parkeringshus och skymningshimlar, är det så vi nånsin kommer dit vi nånsin komma skall.

13/10
Utdrag ur Engels Socialismens utveckling från utopi till verklighet:
"Endast min egen existens är viss. Varje mänsklig lidelse är en mekanisk rörelse, som slutar eller börjar. Driftens objekt är det goda. Människan är underkastad samma lagar som naturen. Makt och frihet är identiska"
Osäker på om det är av relevans, men vackert så det förslår.

16/10
Gammalt:
(Jag vet inte längre vad som är sant men jag vet det här: du är underbar och obeskrivlig och fullkomligen obegriplig och jag kommer förmodligen att älska dig tills hjärtat går i tjugotusen bitar. Det är jävligt stillsamt här sen du försvann men från vissa människor finns bara ett sätt att gå. Och det är utan att titta tillbaka)

17/10
Har sett fler råttor under de senaste dagarna än jag gjort i mitt hittillsvarande liv, känns det som. Säkert inget symboliskt, jag är bara en sån som hänger upp mig. Någonting som gnager i magen. Det där som ligger under huden. Så nära. Egentligen är allting bra. Jag jobbar och träffar vänner och läser Marx och är knappt hemma nånsin och tycker oftast att livet är skitkul. Det är bara det att ibland blir det lite för mycket. Och då känns det av, allt det där som ligger under huden. Det står liksom och glor på en från skogsbrynet. Kanske är det inte så farligt. Vargar har mjuk mjuk päls. Det fanns men det finns inte längre. There's a crack in everything, that's where the light gets in

19/10
Gammalt:
Du somnar på min arm, hångel mellan sömn och vakenvärld. Jag har aldrig skrattat som med dig. Jag gråter och ber om ursäkt, du säger att vi ska vara varandras i trettio år till. Att vi alltid varit varandras. Du har blivit rösten inuti mitt huvud, den som säger att jag ingenting duger till.

20/10
Två år sen vi sågs sista gången.
Jag jobbar på förskola den här veckan. Det är rätt skönt att befinna sig i en värld där man gör kikare av papper och tejp och största fighten handlar om vem som ska få ha den gröna prinsessklänningen. Fast allt är lite snorigt är det liksom lite fint. Vargarna i skogsbrynet känns av igen. Gula ögon mellan träden. Marulkarna i magen rör sig med långsamma fentag. Bidar sin tid. Ibland blixtrar det till. Men oftast är allting faktiskt bra.

24/10
Sitter vid fontänen i Brunnsparken. Väntar, jag vet inte på vem. Tänker han skulle kunna passera. Johan. Jo, han. Tänker vem skulle jag vara då. Tänker jag vill röka. Tänker jag har en påse bröd hemma som går ut samma dag som löning. Tänker jag håller näsan över vattnet.

27/10
21 nationer, 14 fronter samtidigt.
"Kommunism funkar inte"

28/10
Jag frågade varför han tyckte så mycket om motorer. Jag vet inte riktigt, sa han, och så log han igen. Men kanske för att, det är så roligt liksom, när man kommer ner till sjön, och så är alla kompisarna där... och man kör nånting som man har byggt själv.

30/10
Känsla: trött, nyfödd
Fredlig, men inte obeväpnad

1/11
På golvet intill mig ligger det sista jag någonsin hörde av honom. Det var undertecknat med "hälsningar" och inte skrivet med hans handstil. Det är över nu och jag går fri. Låter en människa dö i sinnena. Tänker att en dag ska minnet av oss kanske till sist få vila i frid.

8/11
Val idag, Clinton eller Trump, tack gode gud snart är det över.

Han tog bort sig. Jag har bränt hål i mina byxor, det är där. Bortbränt, men inte bortglömt. Syns när man rätar ut tyget. Man kan sätta fingret genom det, trådarna särar sig lite mer för varje gång och ändå kan jag inte sluta pilla i det. Kankse just därför. Snart är det mera hål än byxor.
Tur att det bara är ett par byxor.

14/11
Leonard Cohen har dött. Vintern, den som komma skall. There's a crack in everything, that's where the light gets in




Fri vers av Elsa Rohlén
Läst 468 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2016-11-14 18:50



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Trevligt med lite kommunism på sidan.
2017-05-05

  petter rost
Ja, minst sagt: galet bra! Ditt språk – som en sån där kraftig symaskin som klarar grovt läder. Du nitar fast orden vid den dag vi lever i. Det du berättar – ett nu, en verklighet så drypande att det yttrar sig som svett på ryggen.
Det här är bland den starkaste, bästa, mest intryckande poesi jag läst på länge, så till den grad att jag blir avis.
Nä så fan att du skulle vara obeväpnad!

2016-11-16

  Robin V
Galet bra!
2016-11-14
  > Nästa text
< Föregående

Elsa Rohlén
Elsa Rohlén