Att lyssna på jazz får mig alltid att
känna mig som en sval och
samlad person
som klär i trenchcoat
och kan promenera i regn
utan att bli blöt i håret

Som röker smala cigaretter
dricker sitt kaffe svart
kysser stiliga unga män
utan att läppstiftet smetar
som dansar till fem
i Chanel nummer fem

Jag önskar jag också kunde
stå på scen på Fasching i april
Jag önskar jag kunde bära upp
en svinrygg och aftoncocktail
Jag önskar jag också var Monica Zäta
Men det ser rätt dåligt ut

Jag har inga rådjursögon
Jag är inte övergiven
snarare överdriven
inte enkel, vacker, öm
Möjligtvis öm men det är
för att jag ramlade på vägen hit

Jag står inte på scen på
Fasching i april
Jag sitter i publiken
Skriver, svär och tar en till
Jag är inte en sval och
samlad person

Jag går bra ändå