En stökig musik
spelas i Etern.
Å, hurtig lyrik
breder ut Smeten.
Det sista av Skrik ---
folkdräkt från sätern!
Ingen vill bli - lik, -
Detta är säkert!

Sitter i kvällens
senaste timmar.
På många ställen --
vart, där det glimmar -
- rött ljus mot hällen.
I Djungeln stimmar
apor, -- en gäll ´en
med ögon himlar !

Inspirationen ---
rinner, nästan, ut!
Jag anger tonen;
Snart, är dikten slut.
Ni i riskzonen -
kan då andas ut!
Mekar med donen
å tänker på Rut!

Sitter i röken;
den svävar omkring
denna blå fröken,
som känner kallt 'Sting'
av de hjärnspöken,
som läser Allting
och jämt försöker
haja -- Ingenting!