In vino veritas !  whaoo ! blåser  minsann  livsandens
förstelnade  existens  till  liv  som  mumier  vaknar ur
sina  hjärnglobars  sarkofager, buh ! säger  en, jahoo !
en annan ,å så är snart hela hjärngloben i cerebration,
det behövs så lite så, att man vattnar lite då å då, und-
erstundom  medans  döden  vakar  över  livets  nattro-
sömn, som  inte  många  begriper att vi behöver, vars
skuld och ångestänglar samtalar med våra skyddsäng-
lar och hämndänglar i rättvisans outgrundliga univer-
sums för oss omedvetna medvetande.
                                               *