Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Tråkigt å va´ solo!


Hjärteangeläget!



Mot Framtiden jag strävar.
Önskar lille killen få !
Jag knyter mina nävar, -
- i fickorna, - men, ändå !
För Ingenting jag bävar!

Ruskiga ting kan hända.
En otrygg Situation ...
Nånn kan din dotter skända!
Det hänger ej, blott, på Tron!
Men, Gud må hjälp oss sända !

Vem skriver dessa lagar,
som gör så vi inte kan
få det som vi behagar?
Det gäller kvinna - som man.
Är, nog, många som klagar !

Ett stort, raffinerat FEL --
måste det, väl, ändå, va´, -
- när jag ej får mig till del
sånnt, jag har rätt å få ha!
Utsatt för ett cyniskt Spel!

Det enda som jag begär
är att riktig Kärlek få !
Som jag längtar, nu, så lär -
jag - så Småningom - bli blå, -
i nyllet -- av Sitsen, tvär!

Kan på rytmerna höra, -
- Allt är inte som det ska!
Alltså, vill icke störa, -
men vill det händer nått bra.
Jag vill nått roligt göra !

-Älska vareviga dag ! ! !






Bunden vers (Rim) av Marianne Räf
Läst 175 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2015-06-07 22:27



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Marianne Räf
Marianne Räf