Lugna dyningar
i den beige Arken.
Tusen våningar
ovanför marken,
synes hökvingar.

Fåglar flyger i
luften, så fria.
Ibland, så hör vi
dem fagert skria --
av ren livsaptit !

Även, vi är så
glada att vi finns,
tänker ofta på
det bästa vi minns --
från Gårdagen, blå !

Som, när vi lekte
i gårdar av sten -
å Solen stekte,
- men Sunnanvind, len
oss - lustigt - smekte...

Dansen drar, nu, bort
genom Dagens ljus.
Vägen är ej kort, -
men vårt röda Rus
är av gynnsam sort.

Förstår du mig rätt,
så kan du, nog, se --
det inte är lätt
veta hur det é !
-Vad händer, härnäst?