Honom, jag bruka´ gänga, -
blev som en gammal dänga.
Vi hade våra Stunder!
När, jag fick Spel, så kunde
han sig i väggen slänga !
Och, fick sig så en Blunder !

Jag ville komma nära, --
men va´ icke hans Kära!
Han utnyttja´ mig, bara.
Å, jag fick, ensam, klara
att vanligt folkvett lära
vår lilla Barnaskara !

Det var ej nånn sann Lycka!
Helst, ville han mig stycka
å ge bitarna till en --
som han älska´, - verkligen!
Den kvinnan bruka´ knycka
ALLT från mig, - fick jag på känn!

Vi nomadiserade, ----
ganska så frustrerade
genom de många liven.
Av tigrar, blev jag riven!
Fast, han - bara - firade, -
-- på fruntimmer, begiven!

Nu, - har jag, då, -äntligen-
insett -- han är Ingen vän !
Men, det tog en evighet
för mig att klura ut det ...-
Han ligger, nu, i graven, -
beseglar de 7 Haven !

Å,-- jag är hans Änka, fet!