Utdriven i blod och vatten.
Inom sträcker sig mycelet,
trådar sig genom decennier, tråcklar, 

mumlar, väntar på vad jag söker efter.
Jag är kanske tretton år, en gädda:
bara käft, ingen kropp, 

på väg att bli snigel och igelkott –
en överlevnadsinstinkt där jag dyker
under ytan, når bottnen 

efter nästan tjugo år.
Jag har stammat mig igenom böcker
där andra lever ställföreträdande 

och jag betraktar på avstånd
mig själv och världen i grumlet
som käft utan kropp. En krok sänks, 

korsar min väg
till förlossning:
uppdragen genom blod och vatten.