Mittemellan, syns sällan
liten ambitiös tös
fastnar i duktighetsfällan
en gåva av glädje, så generös

allt var dock bara ett spel
hon la sin längtan i en ask
kände sig stympad, aldrig hel
med anden bakom en mask

för att få plats bland problem
hela livet som en ambulans
med lösning var hon inte sen
såg det som sin enda chans

under ungdomens uppror
raseri över ett förlorat jag
klev ur nickedockans skor
anslöt sig till de utslagnas lag

tar avstånd som vildvuxen
läker barndomssår så gott det går
ett kors att bära mamma kära
undrar bara ibland hur du mår