Din hand stryker barnets huvud
i den tysta morgongryning,
där solens strålar dansar
i ängens gräs.

du är innan tid, är
urmakaren skaparen
av tid och evighet

som urets lugna trygga gång
var livets väv, från tid till tid
där fanns ej början, fanns ej slut

Sorgset smeker din hand barnets huvud
så enkel var din gärning då, när
universums väv var funnen
och klarlagd, trygg.



Bosse 2015