Kärlekens väsen så vän och huld
vi möttes en gång på vägen.
Hon kom emot mig stilla
med hår likt guld.
Hon kom som en hägring
en vårdag.

Alltför sällan man möter
Kärleken så vän och huld,
Hon går visst aldrig mera allena,
i dimman en vårdags morgon
på vägen.

© Bosse.