365 dagar har gått
sedan du tog ditt sista andetag
sedan sista gången jag fick känna
din hand i min

I lika många dagar har jag vandrat
på den här jorden
som känns kallare än tidigare
ogästvänligare
mer alldaglig
Än förut

Jag har vacklat
famlat
Genom ett oigenträngligt mörker
För att sedan vada
igenom en grå och trög massa
Jag har kisat när små stunder av solljus
trängt in
likt Gollum i grottorna
Sorgen förvred mitt inre
men på utsidan förblev jag den samma

Världen gick vidare fort
informerade mig skoningslöst
om att sorgen har ett bäst före
Det svarta inom mig fick inte längre
lov att synas

Men jag vet att det onda aldrig kommer att ge vika
Att sorgen för alltid förändrat mig
men jag kan lära mig leva
och inte bara överleva
Föreställa mig
din hand i min