Nu är det synd om de döda
som ej får sitta i min vintriga stol
och värma sig med julens glögg
längs vägen vid önskans frusna pool.

Bakom alltet stod ett gapande spöke
som med sin skugga vandrat klart
med att värma själar av hopplös kärlek
kring oss just vinterdagen så underbart

Men kanske viskade då de döda
med ord till ingen annans liv
och värmde sig kring mitt hjärta
vid strandens fruset kalla kliv

När energier talar sade ett spöke
med en vilja som hyllas så högt
att värmen bör ej vara särskilt svår
utom där vid en sista tid som ses långsökt

Ni alla andar som dikten med oss lyssnar
som ej eller aldrig kommer till tals
denna text är till er som tystnar
runt varje försök utav er energi som stals