Vad vore ängarna utan sommarns skira blomster
Vad vore stränderna utan mjuk och ljuvlig sand
Vad vore vänskapen utan ord och sammankomster
Vad vore löftena utan stark och trofast hand

Jag såg hur svalorna befästa sina vingar
Jag såg hur bergen riktigt skänkte bort sitt guld
Jag som vandrare som vet vad steg betingar
Jag som syndare blev dömd att bära skuld

Jag mötte ögonen med krav på stulna blickar
Jag mötte solstrålar dom första i april
Jag mötte brevduvan som kärleksbuden skickar
Jag mötte känslan av vad lycksaliga vill

Jag som svalorna befäste mina vingar
Jag ur bergen gavs det finaste av guld
Jag som vandrare tog ut vad steg betingar
Jag som syndare blev plötsligt kvitt min skuld

Vad vore kyssarna om inte läpparna bemöttes
Vad vore tonerna utan samklang i musik
Vad vore sommardagg om inte ängarna beblöttes
Du min älskade är för mig långt mer unik