Vad jag vill göra och vad jag kan göra kan vara två skilda saker.
Man säger en sak och gör något annat.
Som att tänka sig att ta hissen men ta trapporna.

Folk frågar idag vad det är man vill.
Igår gjorde man något och det var bara att hänga på.
Eller ge tusan i det.

Det var lättare förstås, att bara hänga på.
Den som hängde med troddes om att gilla det.
Men troligen blev man inte ens tillfrågad.

Man tordes kanske inte eller var van vid det.
Tidigare var man yngre, kanske med en stark personlighet.
Kanske hellre än att vara ensam, i väntan på äventyr.