På det vita bordet står champagneflaskan
bredvid de två höga glasen
avskedsgåvan som du fick när du valde att gå

Du är vacker
klädd till fest
i din gråa stilfulla klänning

Du tänder det silvergrå ljuset
och rättar till de lila tulpanerna i vasen
på det vita bordet

En ovarsam rörelse
flaskan stjälper
champagnen skummar över bordet
rinner i en flod ner på den svarta stolen

ett glas följer med i fallet
du försöker fånga det
förgäves
det går i kras
en skärva skadar din hand

det röda blodet droppar
blandas med skummet
flödar ut över det ljusa parkettgolvet

Det var inte så här ditt slitsamma år
skulle sluta
Det var inte så här ditt nya hoppfylla år
skulle börja.

En hårslinga faller ur din fina håruppsättning
det gör inget
du är fin ändå

Mobilen med sitt turkosa skal ligger tyst på bordet

mer än 100 vänförfrågningar på facebook
har du under åren svarat ja på

Ikväll är du ensam

Du sopar upp skärvorna från glaset
torkar upp den kladdiga vätskan

Inget leende lyser på dina röda läppar
Inga tårar faller från dina blåa ögon

Utanför fönstret ser du det färgsprakande ljuset
i blått rosa lila turkos
som lyser upp den mörka himlen
det är vackert

Du vet att du är stark
van att resa dig om och om igen

I kväll smyger sig tvivlet på
för första gången är du rädd

ska du orka en gång till

Mobilen plingar till

Den första gott nytt år-önskningen
från en annan värld gör sig hörd
den ska följas av många fler
som du inte orkar läsa

På det vita bordet
står ett ensamt tomt
champagneglas kvar

Långt där borta hör du kyrkklocka slå tolv

Det är ett nytt år nu.