Det känns tungt att andas.
Tungt att gå upp på morgonen, tungt att somna på kvällen.
Tungt att göra samma saker dag ut och dag in.
Jag har inga mål, ingen som hejjar på mig i min kamp i vardagen.
Min kamp att kliva upp ur sängen. Jag kan inte ens se slutet.
Jag är inte på sista sträckan, kanske faller jag på mål-snöret?
Kanske når jag inte ens målet.
Vart tog mina drömmar vägen? När når jag mål?