Det man känner igen.
Går tillbaka, med glädje.
Försöker få det att se ut som ingenting.
Jag bryr mig egentligen inte.
Fast bakom fasaden skriker jag efter dig.
Du är för mig bekant.
Den bästa bekantskapen man kan önska sig.
Och vad du betyder, betyder så mycket.
Varför man ska ljuga om dig är underligt.
Men gör jag det behöver ingen se, hur mycket jag behöver dig.