Mitt hjärtas katakomber smälte


Jag såg henne I dag,I ett hörn av mitt öga
Minnena väcktes till liv från nattens dröm
Jag såg henne sväva på moln där uppe
Men tyvärr kunde jag inte nå henne

Jag dåg henne i dag med hennes sköna leende
Mitt hjärtas katakomber smälte
Som en flod,hennes skönhet,strålade
Jag sträckte mig efter henne,jag var ensam

Jag såg henne i dag jag följde efter henne
Offrade allt vad jag kunde drömma om
Men,när hennes extas började att svalna
Morronen kom och jag vaknade

Jag såg henne i dag,det var hemska att hon skulle gå
Men snart,möts vi igen,när jag lägger ner mitt
Huvud för att sova.

Bo Grapenskog