Kvinnan står vid
korset smitt av
tänger, arbetets järn

känner en darrande
skrumpnad hand i sin
frågan viskas ohörd
´ja sir int läsa meir`

med handen stryker
hon korset och viskar tyst
´nä he e ju så bortnött`

handens närhet försvann
minnet skrek i förtvivlan
´vann ligger bånen`
i det förflutna en brandlukt
svävade som ett minne
bland smedernas gravar.

© Bosse 2 mars 2016.