149 dagar till din grav, mina tankar förs till dig.
Ensam i natten, någonstans mellan ett mentalsjukhus och kyrkogård.
En vilsen själ vandrandes i korridoren.
Beräknar min närhet till dig, 149 dagar kvar till din grav.
Vilken närhet att få närmas, briljans och kamp sammanflätat i ett.
Ty, du inte var en martyr eller offer, enbart före din tid.

149 dagar kvar till din grav, varför så mycket känslor kring dig?
Berör något djupt, igenkänning i orden och motstridigheten.
Drömmen och avundsjukan kring din förmåga, vänligen sänd mig en del av den.
Kan en känna din närvaro?
Vilken absurd idé, varför hon, närvarandes vid mig?

149 dagar kvar till din grav, ensam under jord dina kvarlevor är.
53 år under jord.
Tiden var inne, men ändå för ung.
Döden, livets enda utväg.

149 dagar kvar till din grav.
Det brast i min ensamhet,
Ångest och melankoli,
Några försök till tårar.
Ack, din grav, alltför känslosam.