Jag gjorde som alla andra 
flydde det hemtama 
det Skogaholmsdovt invanda 
alla våra blytyngder (mor och far och vinylsamlingen) 
jag tittar aldrig tillbaka 
men jag lallar här och där 


och nog är det varmare här 
och här smakar mojiton samba, sex och sprakande färgraketer 
inte mörker, industri och lördagsångest som hemma på Knaust 



men landet "Inte på riktigt" äter upp det sista av den jag är jag rädd 
finns jag då? 
finns det mer? 




om man skrapar försiktigt med röda naglar 



under ytan.