det finns ingen viskande natt längre

bokstäverna kräver versaler, tankarna har fastnat under tapeten och löser upp klistret som var menat att hålla ihop meningen med livet

{utsliten, uttråkad, utanför}

allt det som skulle bli, som var planerat, som skulle få världen att bli aningen, aningen mer uthärdlig är försvunnet i ett nystan av. egentligen ingenting. 

bara en lång tråd

av meningslösheter.