Utanför de sköra glasdörrarna sken solen

Men hur mycket hon än längtade dit ut

Ut i värmen och den svala vinden

Hur hårt hon än önskade att glasdörrarna sprack

Inte ens om hon slår sina knogar blodiga

Kommer dörrarna att öppnas

Ty glasdörrar byggda av tvivel

Krossas inte av rädslans slag

Och hopplöshetens önskningar

Spräcker inga glasdörrar stärkta av sorg

Så på andra sidan glasdörrarna sitter 

En ängslig liten själ fast

Med bara en vacker sommardag till tröst